EN NY EPOK AV POLITISK KAMP
I all ödmjukhet ...
I all ödmjukhet har vi nu bestämt oss.
1. Vi ska avsätta regeringen.
2. Vi ska sätta en blåslampa i häcken på oppositionen.
Det måste bli slut på alla kränkningar av personer med funktionsnedsättningar.
Människovärdet urholkas.
Ingen partiledare tog upp funktionshinderpolitiken i den senaste partiledardebatten.
Nu är det verkligen dags för verkstad!!!
Det kanske tar lite tid men vi har börjat att planera aktiviteter och en strategi.
Lördagen den 11 februari 2012
Monica och Fredrik
GLIMTAR från inspelningen av Sångerna vi gömde och glömde
Mr Mastermix
Massor av yrkeserfarenhet strömmade in i vår mastermixning.
Thomas Sandström ställde hela sitt kunnande om ljud till vårt förfogande.
Många lärdomar gjorde vi tack vare honom.
Det är så skönt med generösa vänner!
Nu blev det drag!
Vilken fantastisk kvinna!
Frida Mark-Nielsen Seglade in i studion och berättade att hon inte kan spela dragspel ...
Fast bara lite ...
På tre tagningar satte hon kompet till "Det finns en bättre tid"!
Det lät hur bra som helst.
Den dag hon "kan" spela dragspel kommer att bli obegripligt hänförande!
Djembedrottningen
Gotlands egen djembedrottning Suzan Olsson för in lite västafrikanska trumljud i ett par av våra låtar.
När Suzan klev in i studion fick jag plötsligt en helt ny roll.
Hon ville väldigt gärna att jag skulle stå i studion och titta på henne och ge vissa tecken.
Eftersom jag är blind och inte ser henne så blev det väldigt befriande för Suzan.
Hon blev tittad på utan att bli sedd och slapp "att göra sej till" men blev ändå sedd på något vis ...
Trasslade jag in mej nu?
Är det någon av er andra som har prövat att använda mej så?
Härliga Håkan
Vad skulle vi göra utan Håkan?
Ja den frågan är verkligen inte lätt att besvara ...
Han ställer upp så väldigt mycket och är begåvad på många saker.
Han fotar, spelar bas, är inspelningstekniker, programerar trummorna, kokar kaffe, går kvällspromenader med vår lilla vovve och mycket mer.
Helt enkelt en alldeles fantastisk person att ha i sin närhet!
Länge leve Håkan!
Stålet biter!
Min stålsträngade Alhambragitarr går till vardags under namnet "Stålet".
När jag spelar på "Stålet" är det plektrumspel som gäller.
Nagellängden är då ovidkommande ...
Förexten så spelar ju nagellängden roll fast på vänster hand.
Naglarna ska vara helt nedklippta så att jag inte "klöser" mej fram över greppbrädan.
Rent spelmässigt använder jag den här gitarren för att lägga olika kvintackord, (rockackord) oftast på ettan och/eller trean i takten.
Det blir bättre ...
Ja det blir betydligt bättre med nyfilade naglar när det gäller anslaget.
Dessvärre räcker det inte med perfekt nagellängd för ett drivet tekniskt högerhandsspel.
På Monicas sång "Kamma håret" ska jag spela ett snabbt åttondelskomp men än så länge vill inte fingrarna spela lika snabbt som in tanke.
I våras fick vi stryka den sången från vårt framträdande på Hedbergs ...
Nu får jag sitta här i Kragstalund och köra med högerhandsövningar och hoppas på utveckling och kanske utväxling ...
Det är ringfingret som är trögast!
Glädje i studion
När Monica gör sina sångpålägg fylls studion av hennes energi.
Eftersom hon måste hålla huvudet stilla framför mikrofonen så rör hon på resten av kroppen.
Här står hon och sjunger en så kallad "slasksång".
Slasksången ligger till stöd för dom andra instrumentpåläggen.
När alla instrument sedan är inspelade kommer hon att lägga den slutgilltiga sången.
Eländiga naglar!
Det absolut värsta med att vara gitarrist är det eviga arbetet med att vårda naglarna.
När man som jag gör anslaget på strängarna med naglarna måste dom ha en ganska exakt längd för att det ska vara bekvämt och för att underlätta speltekniken.
Eftersom jag inte spelar lika ofta nu för tiden så blir naglarna vanvårdade och så fastnar det förståss en massa smuts under dom dessutom.
Ganska osmakligt, eller vad tycker du?
Den betydligt smakfullare duken har Gunvor Nilsson vävt!